Rapporter

Så kan kommuner bli bättre på att rusta upp VA-systemen

I den nya forskningsrapporten ”Investeringar i kritisk infrastruktur: Utmaningar och
vägar framåt” undersöker Anna Thomasson från Lunds universitet och Robert Jonsson, Linköpings universitet behovet av upprustning av de svenska VA-systemen och vilka hinder och möjligheter som finns för såväl stora som små kommuner, växande och krympande.

Rapporten, som Kommuninvest ger ut, konstaterar tre orsaker till den växande underhållsskulden och det ökade behovet av investeringar: 1. föråldrad infrastruktur, 2. demografiska förändringar samt 3. Ökade miljökrav och krav på anpassning till klimatförändringar.

I vilken mån lyckas kommunerna då med sina upprustningsplaner? Rapporten visar att bara 68 procent av kommuners budgeterande investeringar i VA-infrastruktur faktiskt genomförs.

Varför lyckas inte kommunerna göra verklighet av sina VA-planer?

Svaret är, utöver finansiella medel och förmågan att förvalta dem, brister på teknisk kompetens, metoder för styrning och rapportering, engagemang från medborgare samt för lite samverkan över kommungränser.

”[…] genomförandegraden är låg och [det kan] till stor del förklaras av att kommunerna inte har
den kapacitet som krävs för att planera och genomför såväl underhåll som investeringar i
teknisk infrastruktur.”

Hur kan kommunerna blir bättre?

Ökad samverkan
Samverkan ger fördelarna att resurserna blir större, kompetensen samlas och att man jobbar mer långsiktigt med upprustningen.

”Rent konkret innebär detta att VA lyfts ut från kommunernas tekniska förvaltningar eller motsvarande och blir en egen organisation, med en egen identitet och en egen styrelse alternativt nämnd som enbart fokuserar på VA frågor […] Samverkan har även visat sig kunna underlätta arbetet med anpassning till ökade miljökrav men även till klimatförändringar.”

”…kommuner som samverkar har mer resurser och därmed också förmågan att arbeta såväl mer strategiskt som mer långsiktigt med investeringar […] långvarig samverkan visar även på att arbetet inte stannar vid att ta fram planer, utan att man också arbetar aktivt med att genomföra planerade investeringar”

Förbättrad planering, uppföljning och rapportering
Om kommunen inte vet hur VA-systemen mår är det omöjligt att genomföra ett effektivt underhåll. Genom att bli bättre på att kartlägga, planera och följa upp blir det lättare att sänka den på sikt.

”…många kommuner saknar rutiner för att följa upp anläggningstillgångars status samt underhåll av anläggningar. Avsaknaden av uppföljning och rapportering innebär att behoven av underhåll och investeringar inte synliggörs, varken för politiker eller medborgare. Då underhållsskulden fortsätter att växa samtidigt som genomförandegraden är låg, alltför låg, finnas det anledning att ta fram en metodik för att dels dokumentera anläggningars status och behovet av underhåll och investeringar, dels rapportera hur detta arbete fortlöper. Inte minst med tanke på kravet på kommuner att arbeta enligt principen om god ekonomisk hushållning.”

Sveriges VA-chefer ger tydligt besked – finansieringen är den viktigaste frågan

Finansiering för underhåll och upprustning av VA-näten är den viktigaste frågan (63 %), följt av fondering som sträcker sig längre än tre år (40 %) och tvångsanslutning till kommunalt avlopp (35 %). Det visar VA-Faktas undersökning mot Sveriges 290 VA-chefer representerade från hela landet, från glesbygd till storstad.

Sveriges VA-nät har en livslängd på 100 år och en upprustningstakt på 260 år. Undersökningen bekräftar bilden av ett Sverige i stort behov av upprustning av VA-nätet, men framför allt medel till kommunerna att kunna göra detta.

”Kommunerna måste få bättre finansiella verktyg. De har till exempel en fonderingsbegränsning på tre år vilket är orimligt för VA-underhåll som bör ha 30 års planeringshorisont. Man måste också se över möjliga statliga stöd liksom en utjämning av VA-taxorna mellan stad och landsbygd, fattiga och rika kommuner”, säger Caroline Harrå, branschutvecklare hos VVS-Fabrikanterna.

Även den försenade propositionen Vägar till hållbara vattentjänster försvårar VA-planeringen för landets kommuner, där mer än hälften (53 %) uppger att förseningen ställer till problem i arbetet. Propositionen har blivit försenad i flera år och besked saknas om när den kan komma.   

Propositionen Vägar till hållbara vattentjänster kan inte fortsätta skjutas upp. kommuner behöver få klarhet i hur de ska gå vidare i planeringen av våra VA-nät. Där behöver våra nationella politiker gå ut med tydliga besked”, avslutar Joacim Nordh, VD för Svenska Rörgrossistföreningen VVS.

Resultat

Vilken/vilka VA-frågor anser du vara mest angelägna att diskutera?
63% uppger att den viktigaste frågan att diskutera är finansiering av underhåll och modernisering av VA-näten. Detta följs av fondering som sträcker sig längre än tre år (40%) och tvångsanslutning till kommunalt avlopp (35%).

Skapar förseningen av propositionen Vägar till Hållbara Vattentjänster osäkerhet i planeringen av VA-arbetet?
Över hälften av respondenterna rapporterar att förseningen av propositionen Vägar till hållbara vattentjänster skapar osäkerhet i VA-planeringen

För nära en femtedel (18%), ställer förseningen av propositionen till stora problem för VA-planeringen. 35% har svarat ja, lite, vilket indikerar att en proposition behöver komma på plats för att VA-chefer ska kunna planera för framtida VA-arbete.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes våren 2021 genom en enkät bland VA-chefer och VA-ansvariga bland Sveriges 290 kommuner​. Antal respondenter uppnår till en tredjedel av landets kommuner (95 st.)​. Respondenterna representerar småstad såväl som storstad. Frågorna är ställda som flervalsfråga med möjlighet att välja flera alternativ.

VA-priserna upp 4,8 procent – stora skillnader mellan kommunerna

Priserna skiljer sig stort mellan kommunerna. I årets undersökning höjer 42 kommuner sin taxa för vatten och avlopp med 10 procent eller mer medan 62 kommuner har oförändrad taxa. 9 kommuner sänker sin VA-taxa. Priserna för vatten och avlopp ökar betydligt mer än KPI. 

Dåligt dricksvatten och höga VA-kostnader påverkar var människor bosätter sig och var företag vill verka. Dåligt vatten gör en kommun oattraktiv – färre flyttar in och fler flyttar ut. Rent vatten och fungerande avlopp är dessutom vitalt för fungerande skolor och sjukhus.

Förvaltningen av kommunala VA-anläggningar måste effektiveras och samordnas i större regioner för att klara av att underhålla och utveckla ett långsiktigt och hållbart VA-system i hela landet. Det skulle öka rättvisan och stärka attraktionskraften i många kommuner.

Läs Nils Holgersson-rapporten 2021 

Rapport rankar kommuners klimatanpassning

IVL Miljöinstitutets rapport visar att sex av tio kommuner inte ens har avsatt resurser för klimatanpassningsarbetet. Staten skjuter till en halv miljard, men det verkliga behovet är 23 miljarder.  

– Det finns uppenbara brister i svenska vatten- och avloppssystemen. Vi tror att 500 miljoner som stödpeng är en för lam statlig åtgärd för att adressera klimatförändringarnas risker. Svenskt Vatten uppskattar att de generella renoveringsbehoven ligger på runt 23 miljarder kronor per år, säger Jonny Hellman, VD på VVS-Fabrikanternas råd.

På första plats rankas Lomma medan Grums, Nordmaling och Åsele hamnar i botten av de 180 kommuner som svarat på enkäten.

Läs rapporten Klimatanpassning 2021 – Så långt har Sveriges kommuner kommit

Vattnet måste upp till ytan

Varje månad träffar vi på VA-Fakta politiker, experter och myndigheter för att diskutera vad som behöver göras för att säkerställa rent vatten och fungerande avlopp även i framtiden. Vi märker att intresset finns och flera av de vi träffar har stor kunskap i frågor som rör vatten och avlopp. 

Men vi har mycket kvar att göra. WSP:s rapport ”Sverige behöver renoveras – Status, behov och sårbarheter i våra gemensamma tillgångar” (2020) konstaterar att det är framförallt just ”politisk opinion” som saknas för att ta tillvara och utveckla samhällets viktigaste tillgångar, däribland VA-systemen.

Det här speglar vår erfarenhet, nämligen att medborgare och politiker tar rent vatten och fungerande avlopp för givet. Vi ser inte att det håller på att gå sönder och först när det smäller så bryr vi oss. Det jobbar vi varje dag för att förändra. Rent dricksvatten och fungerande avlopp är ju grundläggande förutsättningar för god hälsa och för att skolor, sjukhus och industri överhuvudtaget ska fungera. 

Dyrt att snåla in på vatten och avlopp

Om landets kommuner fortsätter att underinvestera i VA-systemen kommer det bli betydligt dyrare i framtiden. En rapport från Svenskt Vatten (Investeringsbehov och framtida kostnader för kommunalt vatten och avlopp, 2020) visar hur illa läget riskerar att bli. Slutsatsen är enkel att dra: Det vi struntar i att betala för idag kommer någon annan att få betala mycket mer för imorgon. Det är dumt och orättvist. Förutom att det kostar en massa pengar i onödan så får vi ett opålitligt VA-system med läckor, förorenat vatten och sinande kranar som följd. 

Den röda linjen i diagrammet nedan visar vad som händer om vi inte investerar det som krävs redan nu – kostnaderna för att investera ikapp skenar iväg. Om vi istället investerar så mycket som behövs (23 miljarder kronor per år) kan vi hålla oss till den gröna linjen, med jämna kostnader över tid.  För att ge ett exempel: Om vi investerar endast 16 miljarder kronor om året fram till 2037 kommer den faktiska kostnaden för att rusta upp VA-system att hamna på det dubbla just det året.

Diagrammet ovan är från Svenskt Vattens rapport Investeringsbehov och framtida kostnader för kommunalt vatten och avlopp, sid. 45. 

”Va-priserna upp 3,8 procent – stora skillnader mellan kommunerna”

Så lyder rubriken på Nils Holgersson-rapporten 2020 avseende vatten och avlopp.

Det är mer än fem gånger så dyrt med vatten och avlopp i Nordanstig, i snitt 8 687 kronor per månad och hushåll, jämfört med Stockholmskommunen Solna där vatten och avlopp kostar 1 644 kronor. Det är varken rimligt eller rättvist med sådana stora skillnader.

Rapporten läser vidare: ”Prisutvecklingen varierar stort över landet. Nils Holgersson-rapporten visar att i 38 kommuner har taxan höjts med 10 procent eller mer det senaste året. Det kan innebära många hundralappars höjning från ett år till ett annat för konsumenterna. Generellt är VA-kostnaden som högst i kust- och glesbygdskommuner som Strömstad, Tjörn, Norrtälje och Nordanstig, medan den är som lägst i tätbebyggda kommuner som Stockholm, Huddinge och Västerås. De fem kommuner som höjer mest i landet är Pajala, Alingsås, Sala, Vindeln och Gävle.

Klimatförändringarna kommer att föra med sig både fler skyfall med översvämningar och fler fall av akut vattenbrist framöver. Det ställer stora krav på en modernisering och klimatanpassning av Sveriges VA-nät – vilket sannolikt kommer innebära höjda avgifter för hushållen framöver.”

I VA-Faktas handlingsplan kan du läsa mer om problematiken med klyftorna mellan stad och landsbygd samt vilka lösningar vi ser.

VA-skulden – sanning eller myt? 2.0

Med den uppdaterade versionen av VA-skulden – sanning eller myt? 2.0 undersöker vi VA-frågan och skicket på ledningsnätet ur ett övergripande perspektiv. Rapporten, som är gjord av analysföretaget WSP, redogör bland annat för genomsnittligt utläckage från VA-nätet och genomsnittlig återinvesteringstakt. Finns det skalfördelar i VA-verksamheten? Hur skiljer sig läget mellan regioner? Hur ser incitamentsstrukturen ut på VA-området? Rapporten avslutas med råd och rekommendationer för hur vi bör ta oss an frågan.

Ladda ner i fulltext

VA-skulden – sanning eller myt? 2.0 är en uppdaterad version av 2014 års rapport. Ta del av första versionen här.

Frågan som gick under jorden – medborgarundersökning 2018

Våren 2018 har VA-Fakta tittat närmare på den svenska befolkningens syn på VA-frågor. Hur viktig är VA-infrastrukturen, hur ofta upplever medborgarna problem med VA-näten och hur många vet egentligen hur mycket de betalar i VA-taxa? Dessa är några av de frågor som 1001 respondenter ger svar på i årets VA-rapport Frågan som gick under jorden.

Ladda ner i fulltext

Intervjustudie VA-chefer 2017

Intervjustudien har gjorts med 15 svenska VA-chefer för att få ytterligare insikt i branschens syn på framtida utmaningar och behov av insats från politiskt håll, som undersökningen från 2016 initialt kastade ljus över. Studien genomfördes våren 2017 av United Minds på uppdrag av VA-Fakta.

Ladda ner i fulltext