Rapporter

Vattnet måste upp till ytan

Varje månad träffar vi på VA-Fakta politiker, experter och myndigheter för att diskutera vad som behöver göras för att säkerställa rent vatten och fungerande avlopp även i framtiden. Vi märker att intresset finns och flera av de vi träffar har stor kunskap i frågor som rör vatten och avlopp. 

Men vi har mycket kvar att göra. WSP:s rapport ”Sverige behöver renoveras – Status, behov och sårbarheter i våra gemensamma tillgångar” (2020) konstaterar att det är framförallt just ”politisk opinion” som saknas för att ta tillvara och utveckla samhällets viktigaste tillgångar, däribland VA-systemen.

Det här speglar vår erfarenhet, nämligen att medborgare och politiker tar rent vatten och fungerande avlopp för givet. Vi ser inte att det håller på att gå sönder och först när det smäller så bryr vi oss. Det jobbar vi varje dag för att förändra. Rent dricksvatten och fungerande avlopp är ju grundläggande förutsättningar för god hälsa och för att skolor, sjukhus och industri överhuvudtaget ska fungera. 

Dyrt att snåla in på vatten och avlopp

Om landets kommuner fortsätter att underinvestera i VA-systemen kommer det bli betydligt dyrare i framtiden. En rapport från Svenskt Vatten (Investeringsbehov och framtida kostnader för kommunalt vatten och avlopp, 2020) visar hur illa läget riskerar att bli. Slutsatsen är enkel att dra: Det vi struntar i att betala för idag kommer någon annan att få betala mycket mer för imorgon. Det är dumt och orättvist. Förutom att det kostar en massa pengar i onödan så får vi ett opålitligt VA-system med läckor, förorenat vatten och sinande kranar som följd. 

Den röda linjen i diagrammet nedan visar vad som händer om vi inte investerar det som krävs redan nu – kostnaderna för att investera ikapp skenar iväg. Om vi istället investerar så mycket som behövs (23 miljarder kronor per år) kan vi hålla oss till den gröna linjen, med jämna kostnader över tid.  För att ge ett exempel: Om vi investerar endast 16 miljarder kronor om året fram till 2037 kommer den faktiska kostnaden för att rusta upp VA-system att hamna på det dubbla just det året.

Diagrammet ovan är från Svenskt Vattens rapport Investeringsbehov och framtida kostnader för kommunalt vatten och avlopp, sid. 45. 

”Va-priserna upp 3,8 procent – stora skillnader mellan kommunerna”

Så lyder rubriken på Nils Holgersson-rapporten 2020 avseende vatten och avlopp.

Det är mer än fem gånger så dyrt med vatten och avlopp i Nordanstig, i snitt 8 687 kronor per månad och hushåll, jämfört med Stockholmskommunen Solna där vatten och avlopp kostar 1 644 kronor. Det är varken rimligt eller rättvist med sådana stora skillnader.

Rapporten läser vidare: ”Prisutvecklingen varierar stort över landet. Nils Holgersson-rapporten visar att i 38 kommuner har taxan höjts med 10 procent eller mer det senaste året. Det kan innebära många hundralappars höjning från ett år till ett annat för konsumenterna. Generellt är VA-kostnaden som högst i kust- och glesbygdskommuner som Strömstad, Tjörn, Norrtälje och Nordanstig, medan den är som lägst i tätbebyggda kommuner som Stockholm, Huddinge och Västerås. De fem kommuner som höjer mest i landet är Pajala, Alingsås, Sala, Vindeln och Gävle.

Klimatförändringarna kommer att föra med sig både fler skyfall med översvämningar och fler fall av akut vattenbrist framöver. Det ställer stora krav på en modernisering och klimatanpassning av Sveriges VA-nät – vilket sannolikt kommer innebära höjda avgifter för hushållen framöver.”

I VA-Faktas handlingsplan kan du läsa mer om problematiken med klyftorna mellan stad och landsbygd samt vilka lösningar vi ser.

VA-skulden – sanning eller myt? 2.0

Med den uppdaterade versionen av VA-skulden – sanning eller myt? 2.0 undersöker vi VA-frågan och skicket på ledningsnätet ur ett övergripande perspektiv. Rapporten, som är gjord av analysföretaget WSP, redogör bland annat för genomsnittligt utläckage från VA-nätet och genomsnittlig återinvesteringstakt. Finns det skalfördelar i VA-verksamheten? Hur skiljer sig läget mellan regioner? Hur ser incitamentsstrukturen ut på VA-området? Rapporten avslutas med råd och rekommendationer för hur vi bör ta oss an frågan.

Ladda ner i fulltext

VA-skulden – sanning eller myt? 2.0 är en uppdaterad version av 2014 års rapport. Ta del av första versionen här.

Frågan som gick under jorden – medborgarundersökning 2018

Våren 2018 har VA-Fakta tittat närmare på den svenska befolkningens syn på VA-frågor. Hur viktig är VA-infrastrukturen, hur ofta upplever medborgarna problem med VA-näten och hur många vet egentligen hur mycket de betalar i VA-taxa? Dessa är några av de frågor som 1001 respondenter ger svar på i årets VA-rapport Frågan som gick under jorden.

Ladda ner i fulltext

Intervjustudie VA-chefer 2017

Intervjustudien har gjorts med 15 svenska VA-chefer för att få ytterligare insikt i branschens syn på framtida utmaningar och behov av insats från politiskt håll, som undersökningen från 2016 initialt kastade ljus över. Studien genomfördes våren 2017 av United Minds på uppdrag av VA-Fakta.

Ladda ner i fulltext

Kommunundersökning 2016

VA-Faktas kommunundersökning undersöker VA-chefers syn på statusen i den egna kommunens VA-nät, förutsättningar att klara framtida utmaningar och önskade åtgärder från politiskt håll. Undersökningen genomfördes maj-juni 2016 av United Minds på uppdrag av VA-Fakta.

Ladda ner i fulltext

Intervjustudie kommunföreträdare

En kvalitativ intervjustudie genomfördes av United Minds under hösten 2012 och våren 2013 med kommun-styrelseordförande (KSO) och VA-chefer i sammanlagt 30 kommuner. Studien visar bl.a. att de som arbetar med våra VA-system dagligen, VA-cheferna, har god kunskap om problemen och tycker att frågan är viktig. Hos politikerna varierar det dock: medan en del kommunstyrelseordförande (KSO) väl känner till problemen, har andra sämre kunskap om hur eftersatt underhållet är.

Ladda ner i fulltext

VA-skulden – sanning eller myt?

I rapporten ”VA-skulden – sanning eller myt?”, görs en fördjupad analys av det svenska vatten- och avloppsledningsnätets status, och möjliga strategier för en långsiktigt hållbar förvaltning av VA-infrastrukturen pekas ut. Av rapporten framgår att det finns tydliga skillnader mellan olika kommuntyper när det gäller skicket på VA-systemet. Störst utmaningar finns i gruppen kommuner med en historiskt svag befolkningsutveckling. Rapporten är författad i januari 2014 av WSP Analys & Strategi.

Ladda ner i fulltext