Tre av tio har upplevt problem med färgat, grumligt, illaluktande eller illasmakande kranvatten de senaste fem åren. De regionala skillnaderna är tydliga – medan 2 av 10 stockholmare har haft problem med kranvattnet är motsvarande siffra i Mellersta Norrland (Västernorrlands och Jämtlands län) det dubbla: 4 av 10. Det visar en rapport från VA-Fakta, som är ett branschinitiativ som skapats för att visa på behovet av ökat underhåll för att undvika hälsoproblem kopplade till kommunalt vatten.

Har det hänt att ditt hushåll har upplevt problem med färgat, grumligt, illaluktande eller illasmakande kranvatten de senaste fem åren? Andel som svarat ja, flera gånger eller ja, någon gång. Respondenter: 1955 personer (som svarat att de får sitt kranvatten från det kommunala vattnet).

Att underhållet av vatten- och avloppssystemen i Sveriges kommuner är gravt eftersatt är experterna eniga om och på senare tid har frågan uppmärksammats allt mer. Nästan alla svenskar (9 av 10) har hört talas om parasitutbrotten i Östersund och Skellefteå 2010 och 2011, som gjorde minst 47 000 personer sjuka och kostade samhället stora pengar.

Samtidigt är väldigt få, bara 1 av 10, oroliga för att något liknande ska hända i deras egen kommun. Detta trots att i genomsnitt en kommun i veckan har så allvarliga problem att invånarna uppmanas koka sitt dricksvatten. Problemen uppfattas genomgående vara större i andra kommuner än i den egna – 4 av 10 instämmer i att omoderna vatten- och avloppssystem är ett samhällsproblem i Sverige, medan 3 av 10 anser att det är ett problem i den egna kommunen. 

Vi är övertygade om att alla vinner på mer långsiktiga VA-investeringar: medborgare, kommuner och näringsliv. Därför har vi startat initiativet VA-Fakta, för att öka kännedomen och kunskapen om det gigantiska underhållsunderskott som dagligen får konsekvenser för samhällsutvecklingen, säger Hampe Mobärg, samordnare VA-Fakta.

Problemen upplevs vara störst i små kommuner, där 40 procent av invånarna de senaste fem åren upplevt problem med färgat, grumligt, illaluktande eller illasmakande kranvatten, medan motsvarande i stora kommuner är 27 procent.

En viktig sak i enkätresultatet är just att problemen är så uttalade i mindre kommuner.  Dessa försvinner ofta i ”bruset” när det är de stora kommunerna och Sveriges Kommuner och Landsting som kommer till tals, säger Håkan Westerlund vid Centrum för Drift och Underhåll, KTH.

Såväl forskning som erfarenhet pekar på att frågan om underhåll av VA-systemen kommer att växa i betydelse framöver. Dels på grund av att underhållsbehovet kommer att bli mer akut allteftersom rören åldras, men också för att VA-systemen inte är dimensionerade för att hantera de större vattenflöden som följer av klimatförändringarna. Kostnaden för att anpassa vattenförsörjningen till de ökade riskerna beräknas vara 5,5 miljarder kronor. Sverige är inte ensamt om att ha ledningsnät som behöver förnyas, men arbetet går betydligt långsammare här. Den genomsnittliga förnyelsetakten för 17 länder i Europa är 111 år, jämfört med 260 år i Sverige.