Är vatten gratis? En undersökning bland allmänheten visar att 3 av 10 inte vet om de betalar VA-taxa, en avgift för att vara ansluten till det kommunala vatten- och avloppssystemet. Samtidigt pekar experter på att det finns ett omfattande uppdämt behov av investeringar i VA-systemen. Allmänhetens låga kännedom om att – och vad – VA-tjänster kostar kan bli ett hinder för investeringar i vatten och avlopp.
Enligt vattentjänstlagen ska vatten- och avloppsverksamheten i Sveriges kommuner vara självfinansierande. Hushåll som är anslutna till kommunens VA-system betalar därför en avgift, VA-taxa. När United Minds i fjol frågade över 2000 personer om de betalar VA-taxa, visade det sig att 3 av 10 inte vet om de gör det. Kännedomen om VA-taxan är lägst bland yngre personer samt boende i hyres- och bostadsrätter – varannan som bor i hyresrätt vet inte om de betalar VA-taxa. Det kan förklaras av att kostnaden oftast är inbakad i avgiften för boendet och, liksom de nedgrävda vatten- och avloppsledningarna, därför inte syns.
Det är problematiskt att det är så många som inte känner till vad rent dricksvatten kostar. Underhållet av våra VA-system är eftersatt, och det kommer att krävas rejäla investeringar och höjningar av VA-taxan i många kommuner i framtiden, säger Hampe Mobärg, samordnare VA-Fakta.
Beräkningar från Svenskt Vatten visar att förnyelsetakten på VA-nätet i Sverige ligger på 0.4-0.5 procent, jämfört med de 0.6-0.7 procent som skulle behövas för att hålla ledningarna i gott skick. Med kommunernas årliga investeringar i förnyelse av näten, 2 miljarder kronor, beräknas det ta 260 år innan alla Sveriges vatten- och avloppsledningar är utbytta, vilket kan jämföras med den genomsnittliga förnyelsetakten för 17 länder i Europa, som är 111 år.
Bland de som vet att de betalar VA-taxa kan nästan 6 av 10 tänka sig att betala en högre avgift för att bidra till moderniseringen av VA-systemen i den egna kommunen – och bland dessa svarar majoriteten att de kan tänka sig att betala upp till tio procent mer. Men det är också en stor andel, 4 av 10, som inte kan tänka sig betala en högre taxa än idag. Rent vatten ses av många som en självklarhet som man inte ska betala extra för, utöver skatten. Andra frågar sig vad en höjd taxa faktiskt skulle innebära i praktiken, och om kvaliteten på vattnet skulle bli bättre.
Att storleken på VA-taxan varierar mellan landets kommuner är naturligt eftersom förutsättningarna ser olika ut – och fram till 2005 kunde kommuner kompenseras för gles bebyggelsestruktur med långa ledningslängder eller svåra geotekniska förutsättningar.
Idag ligger hela ansvaret på kommunerna och det ställer höga krav på långsiktiga och systematiska investeringar för att säkra vårt viktigaste livsmedel, säger Hampe Mobärg.
Förra året gjorde 13 procent av kommunerna kraftiga höjningar av VA-taxan om mer än tio procent, samtidigt som en tredjedel av kommunerna inte höjde taxorna alls.
