Idag överlämnade utredaren Gunnar Holmgren slutbetänkandet från utredningen SOU 2016:32 En trygg dricksvattenförsörjning till Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. VA-Fakta ser många styrkor i utredningens förslag, som bland annat lägger stort fokus på ökad samverkan mellan olika aktörer för att säkerställa en långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning.

Nedan är VA-Faktas kommentar till några av utredningens förslag:

Regionalt perspektiv på dricksvattnet: Precis som utredningen beskriver – vattnet vet inga kommungränser. Att öka det mellankommunala samarbetet gynnar såväl möjligheten till krisberedskap och kunskapsutbyte.

Samverkan – nyckel till framgång: VA-Fakta håller med om att det är problematiskt att ansvaret för dricksvattenförsörjningen ligger på 290 olika kommuner med olika förutsättningar att möta utmaningar – och mycket återstår att göra vad gäller taxenivåer, samverkan etc. Dock bör inte statligt stöd för att säkerställa bra och kvalitativa va-nät avfärdas helt.

Ökat fokus på krisberedskap: VA-Fakta välkomnar ett nationellt system för rapportering av incidenter och oönskade händelser, men saknar ett tydligt, sammanhållet ansvar för krisfrågor. I förslaget ligger ansvaret delvis på länsstyrelser, delvis på Livsmedelsverket. Ansvaret bör tydliggöras.

Förnyelse och underhåll: Den analys som görs går i linje med VA-Faktas analys. Variationen i underhåll och förnyelsetakt är stor mellan olika kommuner och på sina håll finns betydande behov av att utöka insatserna för förnyelse och underhåll.  Förslaget om krav på förnyelse- och underhållsplaner är mycket välkommet. Planer är avgörande verktyg för att säkra anpassning av system, och underlätta ekonomistyrning och taxesättning.

Sammanfattningsvis vill VA-Fakta stödja utredarens slutsats att det statliga samordningsarbetet inte har fått avsedd effekt. Nu behövs ett sammanhållet ansvar, inte fortsatt, om än omformulerad, splittring mellan olika myndigheter.