Mindre kommuner klarar inte VA-underhållet

15 maj, 2014

Det finns tydliga skillnader mellan olika kommuntyper när det gäller skicket på vatten- och avloppssystemet. Störst utmaningar finns i gruppen kommuner med en historiskt svag befolkningsutveckling – ofta mindre landsbygdskommuner – samt kommuner som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Mycket talar dessutom för tilltagande problem i framtiden. Med rådande strukturer kommer finansiellt stöd att krävas för att kommunerna i framtiden ska klara av försörjningen av vårt viktigaste livsmedel: vatten. Det visar en rapport framtagen på uppdrag av VA-Fakta.

Kommuner med en historiskt svag befolkningsutveckling tenderar att ha större brister i VA-systemet, och enligt en färsk rapport från WSP beror det bland annat på en hög genomsnittlig ålder på VA-infrastrukturen och att finansieringsbasen för VA-verksamheten successivt krymper. I kommuner som under de senaste hundra åren haft en negativ befolkningstillväxt är det till exempel tre gånger så vanligt med klagomål på dricksvattenkvaliteten, som i de kommuner som under samma period minst fördubblat sin befolkning. Att dricksvattenkvaliteten skiljer sig åt mellan kommuntyper påvisades även i VA-Faktas rapport ”Vi lagar när det går sönder” från 2013. Där redovisades en undersökning som visade att 40 procent av invånarna i små kommuner upplevt problem med kranvattnet de senaste fem åren.

Även källaröversvämningar är betydligt vanligare i kommuner med en negativ historisk befolkningsutveckling, frekvensen är cirka 60 procent högre än i kommuner som vuxit med upp till 100 procent eller mer. Samma mönster framträder när man studerar återkommande stopp i huvudledningar för dag- och spillvatten, dvs. ledningar för nederbörd respektive smutsigt vatten från kök, tvättstugor, toaletter osv.

Omkring 40 procent av Sveriges kommuner har haft en negativ befolkningsutveckling under de senaste hundra åren och över en miljon svenskar bor i en kommun som tillhör denna grupp. Enligt aktuella prognoser väntas befolkningen och därmed finansieringsbasen för VA-verksamheten i denna kommungrupp krympa ytterligare.

Experter har länge varit eniga om att underhållet av VA-systemet i många av Sveriges kommuner är eftersatt, och rapporten ger en bild av hur akut läget är. Över en miljon svenskar bor i kommuner som riskerar tilltagande svårigheter att upprätthålla en god kvalitet i VA-tjänsterna. Nu är det viktigt att dessa kommuner får hjälp med att få långsiktiga underhållsplaner på plats, som säkrar systematiska investeringar över tid, säger Hampe Mobärg, samordnare i VA-Fakta.

Edsbyn och Jönköping – kommuner med ökad risk

Ännu en faktor som kan komma att skapa en ojämn börda mellan kommuner är klimatförändringarna. I spåren av ett varmare klimat väntas ökade nederbördsmängder, vilket ställer VA-systemet inför stora utmaningar, såsom risker för överbelastning av dagvattensystemet och fler källaröversvämningar. I en kartläggning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) av områden med betydande översvämningsrisk, identifierades 18 områden, däribland Edsbyn och Jönköping. Omfattande investeringar skulle krävas för att klimatsäkra VA-infrastrukturen. En grov uppskattning från Klimat- och sårbarhetsutredningen är att de kommunala kostnaderna ligger i intervallet 10-20 miljarder kronor under en 25-årsperiod.

Det här bekräftar att vårt nuvarande avgiftsfinansierade system inte är hållbart i längden för alla kommuner. Jag hoppas att den pågående utredningen om Sveriges framtida dricksvattenförsörjning tar hänsyn till de utmaningar som rapporten påvisar, säger Hampe Mobärg.

Idag delar flera myndigheter på tillsynsansvaret, men enligt rapporten finns det goda skäl att låta en myndighet ansvara för den statliga tillsynen och kvalitetsstyrningen av VA-förvaltningen. Huvudansvaret för att säkerställa vatten- och avloppskvaliteten samt fastställa risknivåer, dvs. vilka risker i systemen som är acceptabla, skulle antingen kunna läggas på en ny organisation eller på en befintlig myndighet.

Områden med översvämningsrisk
MSB har genomfört det första steget i arbetet med förordningen (2009:956) om översvämningsrisk och har identifierat 18 områden med betydande översvämningsrisk. Identifierade områden är: