Vi har på senare tid kunnat glädjas åt att allt fler organisationer, media och politiker börjar uppmärksamma frågan om utmaningar för det svenska VA-nätet. Här sammanfattar vi insikter från vår löpande mediebevakning, vad som dominerar debatten och vad vi på VA-Fakta fortfarande anser saknas. 

Det är ett år sedan Hallsberg drabbades av kraftiga översvämningar och här diskuteras nu för fullt hur ett liknande scenario ska undvikas i framtiden. Även i Skåne pågår en debatt hur man ska undvika stora skador från höstregn. På båda håll börjar skyfallsplaner nu att ta form – vi hoppas att fler kommuner följer i samma spår.

Vi ser även ett ökat intresse för hur mycket vi betalar för vårt vatten och avlopp. För en knapp månad sedan släpptes den årliga Nils Holgersson-rapporten, som redovisar och jämför prisnivåer och prisskillnader mellan kommuner för sophämtning, VA, el och fjärrvärme. Rapporten lyfter fram att VA-taxor återigen ökar mer än inflationen, med en genomsnittlig höjning om 2,5 procent.

Denna ökning är mycket motiverad, och snittet om 2,5 procent hade sannolikt varit högre om fler kommuner hade anpassat sina taxor motsvarande de underhållsbehov man har. Det är därför glädjande att Svenskt Vatten nu gått ut brett i lokala medier för att förtydliga varför kostnadshöjningar för vatten måste till. Bland annat skriver organisationen i flertal artiklar:

”dagens infrastruktur för vatten och avlopp betalades till stor del av statliga bidrag under 1960- och 1970-talen som dagens abonnenter inte behöver betala för. När investeringarna nu ökar måste de finansieras med lån som betalas med intäkter från kundavgifter. Detta slår igenom på taxorna och gör varje jämförelse med konsumentprisindex meningslös och grovt missvisande.

Vi vet att vårt vatten är livsviktigt för människor och företag men de investeringar som behöver göras görs inte i den takt som behövs. Så, investeringar behöver göras och vatten- och avloppstjänsterna kommer att bli dyrare. Det kommer med största sannolikhet ske gradvis och över en 20-årsperiod. Det innebär att dagens snittpris i Sverige på fyra öre per liter kan var någonstans mellan åtta–tio öre per liter år 2036.”

Detta stycke är hämtat från Borås Tidning.

VA-frågan i rikspolitiken

Nyligen avslutades riksdagens allmänna motionstid – en period då riksdagens ledamöter kan lämna in motioner, dvs. förslag, om allt som riksdagen kan besluta om. Vi har under våren och hösten, samt med extra intensitet under Almedalsveckan i juli, träffat riksdagsledamöter och uppmärksammat de utmaningar som Sveriges åldrande VA-nät står inför. Vi har även belyst åtgärdsförslag som vi har identifierat tack vare undersökningar och kontakt med VA-chefer, allmänhet och kommunföreträdare.

Det är därför glädjande att konstatera att flera av de argument och åtgärdsförslag som VA-fakta driver lyfts fram i förslag till riksdagen. Nedan följer några exempel på motioner som behandlar problematik och lösningsförslag som går i linje med VA-Faktas ståndpunkter.

Åsa Coenraads (M) – Hot mot Dricksvattenförsörjningen

Åsa Westlund (S) – Säker vattenförsörjning

Jesper Skalberg (M) – VA-försörjning

Nu uppmanar vi politiker till tydligare, långsiktig, styrning av VA-området

När vi i våras frågade svenska VA-chefer hur de såg på status, framtida utmaningar och behov för ett långsiktigt hållbart VA-nät var det vissa resultat som stack ut lite extra. På frågan ”Anser du att det, från politiskt håll i din kommun, finns en tydlig strategi för underhållet av VA-systemet, så att kommunen kan säkra en långsiktigt hållbar försörjning av dricksvatten?” svarade 48 procent av tillfrågade VA-chefer nej. Det är en ansenlig andel som alltså inte upplever sig ha en tydlig väg framåt i sitt underhållsarbete.

Underhåll av VA-nätet är ett av kommunernas mest resurskrävande verksamhetsområden, och utan en gedigen planering och tydlig strategi riskerar underhållsarbetet missa mer akuta åtgärdsinvesteringar och många skattekronor att användas ineffektivt.

Med tanke på hur mycket det nu talas om behovet av mer resurser till underhåll kommer vi på VA-Fakta att framöver lägga lite extra kraft på att sprida våra insikter kring VA-chefers efterfrågan på mer långsiktig och tydlig politisk styrning – och hur viktigt det är att VA-chefer ges förutsättningar för att bedriva ett kostnadseffektivt och långsiktigt underhållsarbete.