I sommar drabbades många kommuner och regioner av ett klimat i förändring. Vi sammanfattar några av händelserna och utspelen om krisen.

I Skåne var det vattenbrist och Gävle dränktes av skyfall. Experter menar att detta är det nya normala och att extremerna kommer öka.

I Skåne kördes till exempel skytteltrafik med vatten på tunga lastbilar för att leverera dricksvatten. I Gävle jobbade räddningstjänsten uppbackade av MSB för att pumpa bort mängderna med översvämmat vatten. Lyckligtvis kom ingen till skada men konsekvenserna för människor och bebyggelse har varit stora.

Översvämningar

Under tisdagen 17 augusti och natten mot onsdagen 18 augusti kom stora mängder nederbörd som vållade  problem på vägar, allmänna ytor och på fastigheter. Viadukter, vägar, köpcentra och källare översvämmades. Många platser och genomfarter har öppnats upp igen men mycket arbete återstår.

Magnus Bäckström, expert på rörnät vid Svenskt Vatten medverkade i Sveriges Radio:

”De kommunala VA-ledningarna är inte anpassade för kraftiga skyfall och flöden som kommer av klimatförändring. Det finns stora behov av att förstärka det befintliga nätet.”

På kommunens hemsida går att läsa mer om lägesbilden.

MSB, och Statens geotekniska institut släppte nyligen en rapport där de pekar ut de tio områden i Sverige där riskerna för översvämning, ras, skred och erosion är som störst.

Såhär sa Berit Arheimer, chef för den hydrologiska forskningen på SMHI till SVT angående behovet av att vidta åtgärder utifrån det nya klimatläget:

“Kommunerna måste se till att dagvattenbrunnar fungerar och att vattnet leds bort från städerna på ett bra sätt så att inte gatorna blir till kanaler där vattnet forsar fram.”

“Många städer är nog dimensionerade lite för dåligt. Vi hade länge en referensperiod från 1961 till 1990, men det var en ganska torr period i Sverige.”

34 kommuner har vattenbrist

Nederbörd på vissa platser, torka på andra. I 34 kommuner infördes bevattningsförbud på grund av vattenbrist. På Österlen blev läget så akut att man tvingades hyra in tankbilar för att leverera vatten till boende och semesterfirare.

“Det är värre jämfört med tidigare somrar på grund av att det är många fler sommargäster här än vanligt, eftersom färre åker utomlands i år”, sa Johan Nyholm till SVT, avdelningschef för drift och underhåll på det kommunala bolaget Österlen VA i Simrishamn.

SMHI uppdaterar läget i landet löpande på sin hemsida.

Ett enkelt sätt att ta del av var det råder bevattningsförbud (och var det upphävts) är att gå in på Svenskt Vattens hemsida. Där publiceras aktuell information.

Naturvårdsverket beskriver på sin hemsida hur vattenbrist påverkar miljön.

Användbara länkar:

• Översvämningsportalen stödjer länsstyrelser och kommuner i deras planeringsarbete. Tjänsten simulerar hur översvämningar skulle kunna slå längs 75 vattendrag och ett 30-tal städer som anses särskilt sårbara. Översvämningsportalen driv av MSB.
• klimatanpassning.se stödjer olika aktörer i samhället i arbetet med klimatanpassning. Bakom står Myndighetsnätverket för klimatanpassning och den drivs och förvaltas av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.
• Risk för vattenbrist är en tjänst som innehåller översiktlig information om Sveriges vattendrag vad gäller låga flöden och grundvattenmagasin. Tjänsten visar nuläget och situationen den närmaste tiden framåt. Informationen om Risk för vattenbrist tas fram i samarbete mellan SGU och SMHI.
• Vattenbrist är en sida med löpande uppdateringar om på vilka platser det råder bevattningsförbud, var det upphävts och övrig viktig information. Drivs av Svenskt Vatten.

”Med den här sommarens erfarenheter och 2018 års skogsbränder där 25 000 hektar skog brann upp färskt i minnet måste vi fortsätta ta klimatförändringarna på rejält allvar”, säger Jonny Hellman, VD för VVS-fabrikanternas råd och huvudman på VA-Fakta.

”Det är ett betydande jobb som ligger framför oss vad gäller att uppdatera våra VA-system till dagens och morgondagens klimat. Underhållet är redan eftersatt på många håll. VA-Fakta och våra medlemmar bidrar gärna med kunskap och engagemang i arbetet att prioritera klimatsäkring av infrastrukturen i kommunerna”, fortsätter Jonny.